Istället läggs ansvaret över på kommunerna att fortbilda och utbilda sina lärare och skolledare. Vilken tur att Örebro kommun faktisk ligger i framkant med entreprenörskap i skolan.

Trampolinen är till exempel ett arbete som Handelskammaren och Örebro kommun gemensamt driver tillsammans med ett antal företagare sedan många år.

Brukets skola i Markbacken har jobbat med entreprenöriellt arbete under många år. Där satsar man på ökat elevinflytande, kontakter med företag och att integrera entreprenörskap i undervisningen. Eleverna anordnar cafékvällar, planerar själva och sköter försäljningen. De sköter t.ex. också miljöbodar i området och lär sig ansvar och organisation.

På Tullängens skola går entreprenöriellt tänkande som en röd tråd genom Teknikprogrammet. Man har uppfinnartävlingar och startar fiktiva företag och senare kan man också välja att starta ett UF-företag (Ung Företagsamhet).

Det finns många flera goda exempel att lyfta. Entreprenörskap i skolan har definitivt kommit för att stanna.

Är vi då nöjda? Självklart inte! Skolledarna och deras inställning är helt avgörande för resultatet. Det får inte bli bara ytterligare en uppgift som måste göras. Eftersom regeringen inte tar ansvar för att utbilda lärarna måste kommunen göra det. Arbetet är bara påbörjat och vi behöver ha en långsiktig och kommunövergripande strategi för att utveckla entreprenörskap från förskola till gymnasienivå. För att klara detta så behöver vi en kommunledning med fokus på tillväxt och företagsamhet.

//Lena Beime, talesperson näringslivsfrågor

Texten publicerad i Nerikes Allehanda 24 mars 2011.

- – - -

 Det är förstås bra att också Michael Horvath hjälper till att lyfta fram frågan. Vi är många som tycker skolbiblioteken och utvecklingen av våra folkbibliotek är viktiga frågor.

Regeringen har antagit en ny skollag som säger att elever i alla skolor, även fristående skolor och särskolor ska ha tillgång till skolbibliotek. Tyvärr definierar inte regeringen vad de menar med ett skolbibliotek och inte heller skickade de med några resurser för att förstärka skolans redan hårt ansträngda ekonomi.

Socialdemokraterna har i alla fall en plan. Vi vill att varje skolområde ska ha en skolbiblioteksansvarig. På så sätt kan varje skolområde samla sina resurser och se över sina behov. Vårt mål är att skolbiblioteken verkligen blir en integrerad del i skolans arbete och kan tillhandahålla nödvändiga informationsresurser. Men då krävs det att lärare och skolledning är med och påverkar och att man kan styra över innehållet och resurser.

Men Socialdemokraterna nöjer sig inte med detta. Våra bibliotek har tre uppdrag. De ska arbeta med lärande genom att till exempel tillhandahålla facklitteratur men också kunna erbjuda en lugn och trevlig miljö för att studera. De ska informera och hjälpa människor att hålla sig informerade. Det virtuella biblioteket har sin givna plats i den utvecklingen. Biblioteken ska också förmedla kultur. Att utöver låna ut böcker även anordna föredrag, kulturarrangemang och utställningar. I detta uppdrag ingår också det viktiga läsfrämjande arbetet. Eftersom läsförmåga i så stor grad också är grunden för all inlärning så måste skol- och folkbiblioteken hitta nya former för att skapa ett bra samarbete. Bibliotekets alla tre grunduppdrag måste hela tiden utvecklas för att möta nya behov från medborgarna och samhället.

Utöver dessa tre grunduppdrag ska folkbiblioteken också vara mötesplatser. En frizon där alla ska känna sig välkomna. Vi måste därför öppna upp våra bibliotek och göra dem mer välkomnande och attraktiva. Vi tycker också att stadsdelsbiblioteken självklart borde vara öppna för föreningar att låna på tider när biblioteken annars inte är öppna.

Kulturrådet gjorde en utredning på vad som kännetecknar ett attraktivt bibliotek. De konstaterar att det inte räcker med att det finns många böcker utan det avgörande är att det tillförs nya böcker. Det rimmar illa med att anslaget för bokinköp under förra mandatperioden minskade med närmare en miljon utan att de borgerliga partierna och miljöpartiet protesterade.

Vi ser folk- och skolbiblioteken som en viktig pusselbit i arbetet med att föra Örebro framåt.

//Lena Beime, talesperson näringslivfrågor

Texten publicerad i Nerikes Allehanda 23 mars 2011

Kommunen skapar nu 1 200 nya platser för att garantera sysselsättning för ungdomar. Genom en storsatsning med 17 miljoner kronor är vår ambition att alla unga vuxna ska kunna beredas en väg mot ett arbete och egen försörjning

Vi vill att Örebro kommun garanterar att ungdomar får stöd att komma vidare till arbete tidigt i arbetslösheten, allt i syfte att ingen ung människa ska sakna arbete, utbildning eller en väg ut mot ett arbete. Örebro kommun gör nu äntligen en massiv satsning på unga arbetslösa. Men vi kan inte nöja oss med det.

En kommun som vill framåt måste hela tiden utveckla arbetet och vi kan inte vara nöjda så länge det finns arbetslösa ungdomar. Därför vill vi Socialdemokrater ta fler steg.

Socialdemokraterna vill leda en stark kommunledning som kan utveckla Örebro framåt för nya jobb och minskade klyftor. För att de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden ska komma i jobb krävs nytänkande och okonventionella samarbeten. Genom att samhället arbetar tillsammans med näringsliv och medborgare kan vi möta stora utmaningar som är svåra för var och en att lösa enskilt. Vi vill skapa möjligheter till utveckling i Örebro och då måste vi våga tänka nytt och offensivt. Det är så jobben skapas och det är så vi kan utveckla vår stad.

Med nästan var tredje ungdom arbetslös föreslog vi Socialdemokrater redan 2008 ett stort jobbpaket i Örebro kommun. Förslagen som lades fram var ett resultat av en aktiv dialog med företag, ungdomar och olika offentliga aktörer. Jobbpaketet innehöll dessutom en mängd förslag på jobbskapande och tidigarelagda investeringar.

Koalitionen, den dåvarande kommunledningen, var inte intresserade av att genomföra några av förslagen. Istället förblev kommunen under lång tid passiv när det gällde kampen mot både ungdomsarbetslösheten och de nonchalerade behovet av investeringar i kommunens skolor, förskolor och bostäder.

Inför valet 2010 lovade vi Socialdemokrater att alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb eller utbildning från första dagen av arbetslöshet. Det löftet byggde delvis på en rödgrön regering som lovade att arbetsförmedlingens resurser skulle sättas in från första dagen av ungas arbetslöshet.

Istället lever vi med en borgerlig regeringspolitik som låter ungdomarna vara arbetslösa i tre månader innan det går att använda några statliga medel till yrkestrainee och annat. Men även om den borgerliga regeringen inte vill hjälpa till så måste Örebro göra en kraftfull insats för att bekämpa arbetslösheten bland unga. Det arbetet har nu satts igång med ett ambitiöst program. I stort sett alla punkter som vi föreslog redan 2008 och som berörde ungdomar ska nu genomföras. Det är mycket bra, men samtidigt har många av Örebros ungdomar förlorat två år.

//Lena Beime, (S) andre vice ordförande Vuxam

Jag som många andra tycker godis och chips är gott. Riktigt gott. Men visst sätter man lite i vrångstrupen när vi läser om den studie SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik), har gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket.

Studien visar att både godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än äpplen, mjölk och bröd.

Med hjälp av livscykelanalyser av visar SIK att ett kilo chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, vilket är 20 gånger så mycket som för ett kilo av råvaran potatis. Oops. Inte bra.

Enligt studie påverkar godis klimatet mest. Skumgodis är en större miljöbov än gelégodis. Mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad.

Resultaten i studien betyder enligt Livsmedelsverket att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött.

Vår konsumtion av godis, chips och läsk i Sverige släpper ut nästan en halv miljon ton växthusgaser, motsvarande 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och cirka 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan i Sverige. Inte mycket tycker någon. Visst. Det är inte mycket. Men enligt Livsmedelsverket så dricker vi fyra gånger mer läsk och äter dubbelt så mycket godis idag än på 1960-talet (år 2007 konsumerade svenskarna i genomsnitt 1,6 kilo potatischips, 15,2 kilo choklad och konfektyr samt 87,7 liter läsk).

Jag gillar godis och chips. Läsk sådär. Så jag ska inte moralisera och säga att jag gör rätt här. Men efter siffrorna från SIK så börjar man ju fundera. Jag undviker kött men äter gladeligen upp en påse bilar. Som förmodligen släpper ut lika mycket.

Dessutom är ju vanlig mat nyttigare än godis. Ur hälsoaspekt.

Näe, jag kommer inte sluta äta godis. Det är för härligt för att lägga av med. Men jag kanske kan minska lite. Och jag kanske kan välja lite smartare. På mitt Willys i Västhaga finns det ekologiska chips exempelvis. Kanske ta dem istället? På Konsum i Rosta finns det ekologisk choklad och ekologiskt godis. Jo, jag borde välja dem oftare.

Men det är inget löfte. Men det är i alla fall en inriktning och tanke som nu gror.

//Peter Dahlgren, talesperson Miljö- och Klimatfrågor

Jag tror också att intresset för serien visar en stor oro över vad som händer i den svenska skolan. Det är bra. Frågan är vad som oroar oss. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) tror att svenskarna oroas över brist på straff och disciplin. Han tror också att vi behöver mer av nivågruppering och betygssättning. Sortering och betygssättning är det borgerliga svaret på skolans problem.

Teveserien är befriande ren från sådana diskussioner. Inga betygshot eller sortering diskuteras utan istället visar man lärarens viktiga roll för att få lärandet att fungera i klassrummet.

”Klass 9A” tror jag bidrar till en seriös debatt om vad skolan kan göra för att nå goda resultat. Det syns exempelvis genom den allvarliga och seriösa tonen och genom den respekt för både elever och lärare SVT visar i det sätt som skolverkligheten skildras. Jag hoppas att det förhållningssättet också kommer att prägla de kommande program.

Det är förstås teve vi tittar på och formatet gör att saker läggs tillrätta och spetsas till, vilket är förståligt och jag tror också att det flesta tittare kan förstå att det går till på det viset. Däremot kan aldrig ett teveprogram ge bilden av det djupt delade Örebro som spelar så stor roll för skolresultaten.

De elever som lyckas i skolan kan grupperas efter en rad tydliga förhållande i uppväxtvillkor. Barn med svenska som första språk lyckas bättre än de som inte har det. Barn med föräldrar som tjänar bra lyckas bättre barn från fattiga familjer. Flickor lyckas bättre än pojkar. Barn till välutbildade föräldrar lyckas bättre än andra barn.

Eftersom Örebro är en delad stad så är det lätt att tala om var barn med en gynnsam bakgrund bor och var barn med en annan bakgrund växer upp. Enkelt uttryckt bor det fler barn med gynnsamma uppväxtvillkor i Hjärsta än det gör i Barnbackarna. Ni kan säkert själva placera in Vivalla, Oxhagen, Almby och Hagaby i den här uppställningen.

Skolans sätt att fungera och vara gynnar således vissa barn framför andra. Förklaringen till dåliga studieresultat ligger inte hos den enskilda individen – bara – utan i mycket hög grad i hur skolan bemöter och fungerar för barn med skilda uppväxtvillkor.

Jag är tveksam till om ett teveprogram som ”Klass 9A” förmår visa upp vidden av segregationen i Örebro, men jag tror definitivt att man kan visa hur olika villkor barn arbetar under – hur olika förutsättningarna är. SVT kan och kommer säkerligen att visa hur stor skillnad det kan gör om lärare bemöter eleven efter just sina behov.

En av skolans viktigaste uppgifter är att fungera för alla elever, även för dem som har de minst gynnsamma uppväxtvillkoren. Då spelar lärarens förhållningssätt och attityder mycket stor roll. Straff, betyg och sortering gör inte det.

Thomas Esbjörnsson
Talesperson i skolfrågor (S)
Örebro kommun

Översvämningar kommer bli vanligare. Extremt väder som kyla, hetta och stora mängder nederbörd kommer också förändra våra förutsättningar i Örebro. Men är det inte dyrt? Försämrar det inte vår konkurrenskraft?

Nyligen presenterade Storbritanniens departement för miljö och livsmedel (Defra) en intressant rapport om klimatförändringar.

Den visar att förändringarna inte alltid är direkta, utan mer handlar om hur vi hanterar en dominoeffekt. Vad händer med ett samhälle som ständigt drabbas av strömavbrott? Vad händer med ett samhälle där transportsystemen med oregelbundenhet står still? Vilket vi redan upplever med alltför känsliga järnvägar. Förutom stora problem för människor, så ökar just nu kunskapen om de ekonomiska problemen i spåren av ett samhälle som inte har förberett sig.

Redan tidigare har Sternrapporten pekat på att miljöproblem och klimatförändringar kommer leda till lågkonjunktur och en minskad tillväxt. Nu börjar läxan sjunka in. I en föränderlig värld kommer samhällen som fattat kortsiktiga beslut utan koppling till klimatet drabbas hårt också ekonomiskt. Det gäller Storbritannien likaväl som Sverige.

Det intressanta är att den nya rapporten säger att läget ändå kan vändas i det motsatta. Rapporten pekar nämligen på sambandet mellan investeringar och ett samhälle med en fungerande infrastruktur. Ett samhälle, som trots klimatförändringar har ett fungerande transportsystem, fungerande energisysten, dricksvatten av hög kvalitet och ett fungerande IT-system (telefon, bredband etc.), kommer klara sig bättre. Deras ekonomier kommer dessutom kunna växa. Förhoppningsvis anpassade för en grön omställning. Annars sjunker konkurrenskraften igen.

Vår nya kunskap borde få oss att inse hur viktig samhällets grundläggande infrastruktur är. Den kräver långsiktiga investeringar och stora förändringar. Den kräver att vi tillsammans tar ett ansvar som inte marknaden själv klarar. Det kommer gynna både medborgarna och vår ekonomi. En trygg infrastruktur som vi gemensamt garanterar ökar privata investeringar och möjlighet för företag att växa.

Det kanske är viktigt att kommuner inte säljer kommunala vägar eller gemensamma nät för bredband? Kanske kan en utebliven skattesänkning, som istället satsas på järnvägar, faktiskt ge ännu fler jobb? På kuppen kommer vi skydda samhället mot klimatförändringar.

//Peter Dahlgren, talesperson Miljö och Klimat (S)

PUBLICERAD I NA 2011-02-16

Numer måste exempelvis Örebro kommun mycket tydligare ta beslut om byggnationer utifrån risken för översvämningar. Vi vet idag att vattennivåerna kommer höjas och bli mer föränderliga i en snar framtid. Den nya tunnelbanan i Köpenhamn har helt planerats med vetskapen om att havsnivån kommer stiga. Då måste en tunnelbana säkras från inträngande vatten.

Det bästa sättet och skydda vårt samhälle är att minska utsläppen, men vi måste också ta rätt beslut idag för att anpassa vårt samhälle. Enligt Stockholm Environment institute (SEI) har de Nordiska länderna en dålig beredskap för klimatanpassning. Trots att vi trevande börjar förstå vidden av klimatförändringarna, och att de påverkar oss, så finns en rad problem vi står inför också i Örebro.

Det finns fortfarande en hel del okunskap om klimatförändringarna. Ofta betonas ofta osäkerheterna istället för att sätta fokus på de risker där vi vet att en kommun måste agera. Den kritik och osäkerhet som finns runt vad som skapat klimatförändringarna gör att vi inte fokuserar på att det just nu sker stora förändringar av vårt klimat. Förändringar som kan komma att påverka Örebro negativt.

Vi diskuterar ofta klimat och miljöfrågor i kommunfullmäktige, Riksdagen och i Europaparlamentet. Men när gör vi det tillsammans? En klimatanpassning måste ofta ske på lokal nivå, men en kommun klarar oftast inte en anpassning själv. Det krävs en ny dialog runt styrmedel och resurser på nationell och kanske internationell nivå.

Ett skäl för att lyfta just anpassningsfrågorna på lokal nivå är vår anpassningskapacitet. Hitintills har Sverige och våra kommuner haft en mycket hög anpassningsbarhet till nya förutsättningar. Världen har dock förändrats. Folkmängden både ökar och minskar kraftigt i olika kommuner vilket ställer helt nya krav på många kommuner.

I Örebro krävs exempelvis ett kraftigt ökat bostadsbyggande då vi blir fler. Ökande krav på service samtidigt som vi tvingas skära i kommunala budgetar. Det gäller också Örebro kommun. Hur ska vi kunna skapa resurser för klimatanpassning om och när sådana krävs?

Örebro kommun har på många sätt jobbat med en god planering för att också möta klimatförändringarna. Ett exempel är kommunens arbete med översiktsplanen. Men kanske måste vi bli ännu bättre på att göra riskbedömningar.

Det är ibland svårt att hitta lokala underlag för klimatförändringar. Men vår information blir bättre och bättre och vi kan göra bra riskbedömningar som tar hänsyn till osäkerheterna också i Örebro kommun.

Redan 2009 beskrev Örebro kommun i sitt dokument ”Omvärldsbevakning” att vi måste börja ta hänsyn till klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen. Att vi inte ytterligare får bygga in risker i samhället. Effekter av klimatförändringar måste integreras i beslutsfattandet för att göra klimatanpassningen kostnadseffektiv.

Örebro har hög ambition för att minska våra utsläpp. Nu måste klimatarbetet också breddas till anpassning till de klimatförändringar vi står inför.

//Peter Dahlgren, talesperson Miljö och klimat (S)

 Sverige gjorde ett sådant arbete redan innan vi gick med i EU, och därför har processen varit mindre problematisk. Två ämnen som Kemikalieinspektionen ville förbjuda inom EU:s process var Stomp SC (pendimetalin) och Totril (ioxinil). Båda dessa ämnen används i Sverige och då särskilt inom lökodling, men också till morötter, purjolök och palsternacka. EU vill få bort båda dessa ämnen, bland annat för att skydda vår miljö.

Nu har Miljödomstolen get lantbrukarna ja till dispens för att använda medlen. Ja, jag förstår att resten av Europa har dispens. Sveriges lantbrukare måste vara konkurrenskraftiga. Synd bara att vi konkurrerar med miljön som insats. För det finns alternativ.

Många odlare har gått över till planterad lök istället för sådd. Det ger helt andra möjligheter till mekanisk ogräsrensning. Den metoden har ekologiska lökodlare utvecklat och använder nu i stor skala. Dessutom har samhällets och konsumenternas krav och efterfrågan på mindre gifter och kemikalier bidragit till att det nu finns moderna och bra maskiner för så kallad radrensning.

Så nästa gång du köper lök i affären så fråga affären eller producenten på vilket sätt löken har odlats. Men det kan vara krångligt. Enklast är kanske att ta den ekologiska, då slipper du bekämpningsmedel, växtskyddsmedel och kemikalier. Dessutom får du bra mat på köpet.

//Peter Dahlgren, talesperson miljö och klimat (S)

-         Att bli kommunens första kvinnliga kommunstyrelseordförande är stort. Att vara kvinna och politiker har inte setts som något konstigt, men att nå den högsta toppen är mer ovanligt. Sen 1919 har det varit möjligt att välja en kvinna till ordförandeposten, men det är först 2011 som det blir till verklighet, säger kommunstyrelseordförande Lena Baastad.

 Med anledning av det stundande beskedet om omval i kommunen har makten delats mellan de sju partierna sedan 1 januari. Det innebär att ordförandeposten vandrar mellan moderaterna och socialdemokraterna varannan månad. I februari är Lena ordförande.

-         Även om det är ett speciellt läge i kommunen som inte är det normala så förtar det inte det faktum att en kvinna nu har den ledande politiska positionen i kommunen. Jag hoppas att jag genom min roll som ordförande kan vara en symbol för hur man faktiskt kan bryta gamla strukturer och normer, avslutar Lena Baastad.

För att uppmärksamma denna historiska händelse kommer Lena Baastad att finnas på Stortorget tisdagen den 1 februari mellan kl.12-13 och bjuda på kaffe. Välkommen!

//Socialdemokraterna i Örebro kommun